Annorlunda

Ser tillbaka på en semester som för oss, kändes lite annorlunda. Annorlunda men så fascinerande, på många sätt.

Restiden var lång, men långa resvägar har vi haft förut så det var inget nytt.

Tidsomställningen upplevde vi dock båda, betydligt jobbigare, mot när vi åkt åt motsatt håll. Det tog oss många dagar, ja nästan hela första veckan innan man började komma i fas. 

Väderleken första veckan var, enligt invånarna, mer kylig än vad det brukar vara. Och vi kunde konstatera att det påminde om vår svenska sommar när den är som bäst 😉

Blåste gjorde det på ön. Men det gör det väl på alla andra öar också…

Så vad var det då, som gjorde denna resa annorlunda och speciell??

Julen stod för dörren hemma i Sverige…

precis som på Phu Quoc.

Nu firar dom varken jul eller nyår som vi gör, men vad gör man inte för turisterna 🙂

Det var storslagna firanden med sång, musik, uppträdanden, mat i massor och tomtebesök. Vi hade dock en annan plan.

Vi ville anamma lugnet ❤

Det finns ju anledningar till varför man flyr just dessa helger 😉

Men…

Mitt i all den lugna lunken…

hördes ett pling på min mobil kvällen innan julafton. Just när vi satt på hotellet och åt middag…

Känslan som kom över oss båda var väl lite sisådär.

Vi blev egentligen inte jätteskrämda men visst kom det många tankar…

Vi har ju aldrig tidigare, tack och lov ❤ hamnat i tropiska oväder. Så vad det här innebar hade vi inte den blekaste aning om.

Nu slapp vi det värsta eftersom cyklonen mattades av och tog en annan bana men vi fick vår del ändå av kraftigt regn och blåst.

Måste berömma TUI och hotellet som kom med löpande information under flera dagar så man kände sig ändå rätt lugn. 

Dagarna med sol tillbringades vid poolen. Åtminstone under förmiddagen 😉

Och som på många andra platser så var det huggsexa om solsängarna. Inte första veckan. Då var det alltid flera lediga men sen… Ojojoj… då började

sängkriget!!

Vi blir ju båda lätt rastlösa så det blev många rundor i trädgården med kameran framför näsan och många rundor utanför hotellet för att se omgivningen.

Men vi passade även på att känna på den fuktiga sanden i arla morgonstund. Det hör liksom till våra resor, att ställa klockan för att få se solen vakna liksom befolkningen och naturlivet.

Ni vet klassikern, Sällskapsresan.

Det finns tillfällen då jag ALLTID känner mig som en i filmen…

Det är när man går på resebolagens välkomstmöten, och likt ”Herr och Fru Stork” sitta där redo 🙂 🙂 … Redo att ta emot alla tips och trix man kan behöva som turist 🙂 Och faktum är  ändå… att oftast är det givande möten med mycket matnyttig information, så dom är inte att förakta…

Ett av tipsen vi anammade var att besöka DAGMARKNADEN inne i Duong Dong.

Det var visserligen en bit att gå, fick vi veta. Men varken maken eller jag är rädda att slita ut skosulorna 🙂 Så, en dag som började så där lite trist mulen och grå tog vi oss in till stan och letade oss fram till marknaden. Man behövde passera vattnet, gå över bron och komma över till en annan del av staden och vad som där mötte oss…

kändes smått galet. Det var absolut inget vi upplevt tidigare.

Deras vardag, en del av deras liv… Så ofantligt olik vår egen.

Innan jag går vidare med min berättelse vill jag bara berätta… 

att egentligen så blev det två besök på denna så fascinerande och så totalt annorlunda plats.

För efter första besöket så gick vi båda hemåt till hotellet, i nästan total tystnad och funderade på vad vi egentligen hade sett och upplevt. Jag kan lova, att det behövdes ett par dagar för att smälta…

Alla intryck,

dom vitt varierande dofterna från hav och djurvärlden, blandade med den ganska snabbt stickande doften av alla avgaser.

Alla människor och löst springande hundar och höns

och allt som fanns uppdukat på borden, redo att säljas och köpas…

Under vårt första besök vågade vi inte heller fota eftersom vi inte visste hur vietnameserna känner inför fotografering.

Det sista vi vill är att orsaka att någon ska känna sig kränkt. För hur det än är så är det speciellt att fota människor. Så bilderna jag visar är alla från vårt andra besök.

Det var även då, under vårt andra besök, när vi lyckats ta in de första intrycken, checkat av gällande fotografering, som vi kunde gå där med öppna ögon och till och med shoppa 🙂

Vi fyllde våra kassar med svartpeppar och vitpeppar, drickor av olika %, moppehjälmar, tändare och annat smått och gott 😉 Och det kostade verkligen ingenting. 

Men det fanns några ögonblick, några ljud, ett par upplevelser… som inte kändes lika angenäma 😦

Ljudet från den rappa saxen som den vietnamesiska mannen vant hade i sin hand. Ljudet, som vi båda reagerade på och nyfiket vände våra blickar mot…

Det var där man kände att vi lever så ofantligt långt ifrån varandra. I handen låg en stor padda som just där och då blev av med alla sina ”fötter” och annat innehåll för att sen, som vi förstod… hamna på grillen och bli någons lunch…

Och just maten, var en del av det som kändes väldigt annorlunda och udda.

Nu är maken och jag två väldigt kräsna personer som helst avstår från att testa det där som för oss, känns så annorlunda. Så vi avstod helt enkelt, av flera anledningar…

Nu finns det, tack och lov, även andra matställen som säljer pizza och annat också 🙂 ,

så vi vågade oss faktiskt på att testa pizza en lunch. I övrigt blev det mest mat på hotellet eftersom vi hade halvpension.

Dom vietnamesiska restaurangerna känns igen genom att alla möbler är av typen vi möblerar våra lekstugor med och alla entreér är fyllda av stora akvarier med varierat innehåll. Du väljer helt enkelt din mat genom att peka ut lämpligt offer…

Och utanför flera restauranger, på trottoaren, satt de tjejer och diskade porslinet… Ännu en orsak till varför vi valde att gå med kurrande magar 😉

På den galet trafikerande bron som tog oss till marknaden stannade vi upp för att ta in omgivningen och livet.

Allt från damen i den ljusrosa hatten som besökte ”ladies’ room” i nöd 😉 , till livet på en fiskebåt och människor på väg…

En händelse som fick oss att fascinerat stanna upp, var när den stora stora fiskebåten skulle passera alla andra båtar på sin väg ut till havet igen…

Säger bara en sak… Teamwork!!

På vår väg hemåt passerade vi hamnen. Men innan vi nådde ända fram fanns det ännu mer från det vardagliga livet i Duong Dong som stal vår uppmärksamhet… 

Känns som att ord ibland är överflödiga… 

I hamnen finns en plats som är betydelsefull för den lokala fiskaren.

Dinh Cau Rock-templet (Cua Temple).

En helgedom och fyr som ligger uppe på klipporna vid mynningen av Duong Dong River.

För att nå toppen behöver man ta sig 29 snedställda stensteg och väl uppe möts man av en fantastiskt vacker plats med magisk utsikt. En plats som andas lugn och harmoni.

Till den här platsen går fiskaren för att tända rökelsepinnar och be för en säker resa.

Och medan fiskarna gav sig ut på ännu en resa tog vi oss tillbaka mot hotellet och möttes av så många härliga människor som verkligen bjöd på sig själva…

Människorna vi mötte. Så fantastiskt ödmjuka, trevliga, härliga. Så otroligt gästvänliga. Det finns dock en tanke, en oro som ploppar upp…

Kommer dom alltid ”orka” vara så fantastiska??

Framtidsplanen, som vår reseledare berättade om på det där välkomstmötet, är att turismen ska utökas till att bli enorm. Det byggs på varje liten yta för att uppnå målet. Ett mål som skrämmer mig. Regnskogen och vegetationen, som idag utgör ca 90% av ön ska minskas, typ halveras… och Phu Quoc ska bli större än Phuket, vad gäller turismen. Jag tycker att det känns sorgligt. 

Jag är rädd att ön kommer att tappa sin charm…

Jag är rädd att man tappar det lokala…

typ att menyerna på restaurangerna trycks upp på alla tänkbara språk och du kan göra din beställning av köttbullar… precis som hemma.

Precis som på många andra platser där du möter fler svenskar än lokala… Jag hoppas för allt i världen att det aldrig kommer bli så. 

Jag hoppas att det även i fortsättningen kommer vara, precis som idag. Med vissa undantag… Det finns saker man behöver jobba med på ön och det hoppas jag dom bestämmande tar tag i. Typ den icke fungerande sophanteringen 😦

I Duong Dong finns det även en Nattmarknad som vi besökte ett par gånger. Den marknaden är dock enbart för turisterna, fast på lokalt vis.

🙂

Om ni nu orkat ta er igenom detta mastodontinlägg kan jag berätta att jag kommer skriva ännu ett inlägg från vår vistelse på Phu Quoc. Då med bilder från våra utflykter och därmed bilder från lite andra delar av ön. Och ni vet väl att bilderna är klickbara och gör sig oftast bättre i större storlek. 

Må så gott alla ni härliga besökare som jag uppskattar så mycket.

18 svar till “Annorlunda”

  1. En fantastisk resebeskrivning i ord och bild som jag uppskattar sååå mycket. Kanske liiite synd att ni är så kräsna med maten, tycker att man iallafall måste våga prova, det kan ju bli en smaksensation, eller tvärtom 😕
    Vietnam verkar redan ha kommit ganska så långt som ett stort turistmål och att regnskogen planeras att skövlas är fruktansvärt. Samma sak händer på Borneo där de vild djuren i Sabah snart inte längre har något hem då allt sakta men säkert ersätts av inkomstbringande oljepalmsodlingar. Men det finns ännu stora delar av regnskog kvar med Elefanter, Orangutanger, Probiscis mm.. plus ett rikt fågelliv. Vietnam och Borneo har om jag förstår det rätt kvar en hel del gemansamt, det genuina som dessvärre nästan helt försvunnit på turistorterna i Thailand. Att kunna möta den lokala befolkningen, att slippa menyer på svenska, regnskog med ett rikt utbud av flora och fauna plus spännade lokala marknader där man kan gå runt utan att behöva trängas med turister.

    Nu ska jag inte skriva mer men att jag jämför med just Borneo är nog för att jag rest runt i Malayisa en hel del. Vi har till och med köpt en lägenhet i Kuching i Sarawak där vi planerar att tillbringa vintrarna när Malta har sitt sämsta klimat. Att vi (maken o jag) dessutom säljer resor till Borneo kan ju också ha en viss inverkan.

    Tack för en fin och utförlig inblick i hur ni upplevde Vietnam! Ser fram emot nästa inlägg från era utflykter!

    Gillad av 1 person

    1. Åh men Tack för fina ord. När barnen var små så var det bekvämt att åka till dom där redan ”färdiga turistorterna” men mer och mer uppskattar jag att se landet. Landet som det är utan en massa turister. Det började nog för ca 12 år sen när familjen var i Brasilien och under ett par dagar hade egen guide som tog oss med på utflykter där vi inte behövde trängas med turister utan fick se och möta en del av landet. Det var en fantastisk upplevelse. Borneo måste vara fantastiskt. Det är nåt man bara sett på TV i naturprogram. Det kanske kan vara en framtidsplan :). I sommar väntar först en annan plan… Rovdjursland i Finland!! Det kommer nog bli väldigt annorlunda och säkert ett minne för livet. Tusen tack igen för dina fina ord och fina respons på mitt inlägg 🙂

      Gillad av 1 person

  2. Oj så vackert Susanne! Jag har alltid gillat dina fina bilder från första gången som jag såg dem. Du fotar så vackert med motiv, skärpa, färger och ljus…helt underbart!!! 🙂

    Gillad av 1 person

    1. Men Åhhh nu blev jag nog allt lite generad och väldigt varm i hjärtat. Tusen tack för dom fina orden. Dom betyder så otroligt mycket. Tusen tack för att du besöker och läser och ger respons.

      Gillad av 1 person

  3. Åh, tusen tack för en njutbar stund vid datorn! Underbara bilder tillsammans med din fina berättelse från ett speciellt land, gjorde min eftermiddag:)
    Sen kom jag då till slutet, det du har antytt i tidigare inlägg…och jag blev så ledsen. Vi vet ju att det är oundvikligt, men ändå tar det i hjärtat när mammon kommer in på ett nytt ställe och bara ser till sitt eget och turistnäringens väl och ve. Skatta er lyckliga som hann dit innan…och att du tog alla fina bilder av ett lyckligt folk (om än fattigt)…om några år finns inget kvar, i alla fall inget genuint.
    Återigen…tack för titten och läsningen!

    Gillad av 1 person

    1. Men tusen tack Gertie för dina fina ord. Visst är det sorgligt att se hur dom kliver över och på människorna, naturen och djurlivet bara för att ”sko sig” på turisterna. Till och med vår reseledare sa just det du skriver… Vi ska vara tacksamma att vi var där nu för om några år kommer det bara vara turister. Att ”följa med” på dina resor känns också så fantastiskt just för att man får känna in hur landet egentligen är och inte bara dom turisttäta platserna där det bara är pengar och handel i fokus. Tusen tack för att du kikar in och ger så fin respons på mina inlägg. Det betyder massor 🙂

      Gilla

  4. Jamen jisses – klart att jag orkade igenom! Så otroligt intressant och fascinerande! Jag är väldigt tacksam över att inlägget var så långt och innehållsrikt för då hann den gåshud den tropiska stormen gav mig i början lägga sig och jag kunde njuta av allt du beskrev. En väninna till mig var också nyligen i Vietnam, men hon kom hem och var alldeles lyrisk över den goda maten – hon åt nog varken pizza eller köttbullar.
    Jag ser fram emot fortsättningen – dina foton visar verkligen en totalt annorlunda värld.
    Kram!

    Gillad av 1 person

    1. Men Åh tusen tack för att du orkade igenom. Det var verkligen ett fascinerande land på många sätt och tack och lov att vi slapp den värsta tropiska stormen. Vi här hemma har ju inte den blekaste aning om hur det egentligen är. Vi är ju så totalt förskonade från den typen av oväder. Vi är ju så himla kräsna när det gäller mat men gillar man fisk och skaldjur så kan jag tänka mig att det finns mycket gott att äta. Jag är nog även lite yrkesskadad och tänkte väldigt mycket på hygienen och hur dom hanterade disken och tillagningen etc. Mer om den upplevelsen i mitt nästa inlägg. Tyvärr hörde man många på hotellet som blivit sjuka och matförgiftade när dom var ute och åt. Kanske ren otur… För hur det än är så ska man ju inte känna sig helt säker även om man äter på hotellet. Men där kändes allt väldigt rent och fräscht. Tusen tack för att du besöker och läser och ger så fin respons. Det betyder massor. Kram

      Gilla

  5. Mycket intressant inlägg, både i text och i bild! Det måste ju finnas hur mycket som helst att se och fota, som dina bilder ju visar. Jag känner igen en del av det du visar och beskriver, från en Sri Lanka-resa för evigheter sedan och sedan en resa i Indien under fem veckor. Det du skriver om planerna för turismen är oerhört sorgligt. Tack för ett fint och informativt inlägg!

    Gillad av 1 person

    1. Tusen tack för dina fina ord. Min dotter befinner sig just nu på Sri Lanka och berättar att naturen är magisk! Dock har dom lite otur med vädret men dom har sett massor och matat elefanter när dom gick bredvid bilen 🙂 🙂 Det är också ett resmål som lockar. Jag kan tänka mig att du också fick se en hel del under din resa. Det är ju så totalt annorlunda mot vad vi är vana vid här hemma. Tusen tack för att du besöker och läser och ger fin respons. Det betyder massor 🙂

      Gilla

  6. Vilket spännande och fint inlägg! Så intressant att läsa om hur det är i andra länder och att se bilder som är rena kulturkrockarna med hur vi har det i Sverige. Det är så mycket känsla i dina bilder, jag håller med Annica i allt hon skriver 🙂

    Gillad av 1 person

    1. Men Åh tack! Nu blev jag varm i hjärtat och faktiskt rörd. Uppskattar verkligen era besök, era ord och att ni tycker om det ni ser. Tusen tusen tack 🙂

      Gilla

    1. Precis så är det. Vi ska vara tacksamma att vi fått möjligheten att känna av det genuina, den fina ön, alla fina människor… innan det blir en ö enbart för turisterna. Tusen tack för din respons 🙂

      Gilla

Tack för att du hälsar på och lämnar ett ord eller 2 :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: