N som i November
Det knastrar under mina fötter där jag går på lövtäckt mark.
Den tidiga skymningens mörker skapar mystik i skogen.
Av månadens få dagar av solljus, återstår bara en strimmas sken.
Söker mig fram, tar in ljuset, sparar det inom mig, till dagar av mörker.
Dagar utan ljus.
November, höstens och mörkrets tunga månad.
November, månaden som alltid känns så lång, så ofantligt lång.
Som en månad utan slut.
❤
November, den ultimata månaden att hitta på roligheter, upplevelser och sånt som förgyller tillvaron.
Som ger oss det ljus och den värme vi behöver.
Så… På November månads allra första dag, när mörkret kändes tungt, när vaknätterna ställt till det och mina försök att vända på dygnet var förgäves…
Då kändes det helt fantastiskt att kliva in i lokalen, sätta sig på första parkett och invänta den fantastiska sångerskan
Cajsa-Stina Åkerström.
Jag har alltid tyckt om hennes musik. Ända sedan 1994 då hon debuterade med ”Fråga stjärnorna”. Då blev jag liksom frälst av hennes röst, hennes texter och musik.
I min CD-samling finns flera av hennes skivor och på Spotify snurrar hennes musik om och om igen ❤
Efter att ha besökt två av hennes konserter i år och haft henne ”i lurarna” många, många timmar så har jag mer och mer börjat lyssna in texterna, lyssnat in orden, så där lite mer ingående. Det blev liksom lite mer självklart när man fick en inblick till texternas innebörd och dess bakgrund.
Hennes visor och sånger berör på många olika sätt. Att besöka hennes konserter är känslofyllt på många sätt. Man blir berörd och många gånger rörd. Ögon fylls av tårar och hjärtat fylls av kärlek men även av sorg. Som en berg-och-dalbana av känslor.
❤ Vemodigt och vackert ❤
Idag, efter tre nätters jobb och ett par timmars sömn fick vi äntligen till en träff… Min fina väninna och fd. SSK-kollega Anna och jag 🙂 ❤
En tur till slottsboden vid Strömsholms slott och till Åsby trädgård tömde visserligen en del av kontot men vad gör väl det 😉 Så mycket kvalitetstid fylld av sällskap, samtal, fika och shopping ger så mycket ljus i tillvaron.
Ljuset vi så mycket behöver i mörka November. Och dessutom så har hemmet nu fyllts på med vackra små ting. Ting som kommer ge oss ljus i mörkret.
❤
Och jag tänker fortsätta fylla November med ljuspunkter och stunder av lycka…
Så…
Till helgen får vi sällskap av yngsta sonen som kommer hem på permission och maken och jag ska få rå om det finaste jag vet… Farmors lilla tjej ❤
SOM jag längtar…
❤
Susanne Granholm Carter 
Härliga höstbilder du bjuder på.
Ha det gott i höstrusket,
Erik
GillaGillad av 1 person
Men Åh, tusen tack 🙂 för fina ord och för att du kikar in här hos mig i novembermörkret.
Uppskattas mycket.
Tack
GillaGilla
November är just mörk och dyster så man får försöka göra som du, hitta ljuset i annat. Min svägerska har alltid fått höra att hon liknar Cajsa-Stina och på en begravning förstod hon att de faktiskt var släkt på långt håll. Väldigt vackra vemodsbilder!
GillaGillad av 1 person
Kikade på väderprognosen kommande helg och nästkommande vecka… Ja, inte hoppar man högt av glädje precis… Jag vakar av på måndag och hade nog hoppats på lite solsken men Nej då… November tycks fortsätta i evigt mörker. Får hitta på nåt skoj att göra för går jag ”bara” hemma så blir jag lätt trött och får svårt att vända på dygnet. Tänk att vara släkt med Cajsa-Stina 🙂 Spännande!
Tack för fin kommentar och tack för titten hos mig 🙂 Det uppskattas!
GillaGillad av 1 person
Måste ändå berätta: Jag var i år sen med höstarbetena i stan, så jag har tillbringat många grå och blöta novemberdagar med att räfsa löv, sopa i pergolan och peta ner lökar i jorden. Jag upptäckte att jag fann en stilla glädje och njutning i att vara ute i det milda regnet eller dimman och pula med löv och annat, känna doften av de våta löven, av oregano och citronmeliss, av övermogna äpplen och vindruvor. Det var lite drömlikt och samtidigt renande på något sätt, ett veritabelt höstbad. Sen var det skönt att nöjd avnjuta en kopp te invirad i filtar inomhus.
GillaGillad av 1 person
Det låter ändå riktigt ljuvligt måste jag säga… Ska försöka lära mig tycka om november lite mer 🙂
GillaGillad av 1 person
Underbara bilder som helt klart innehåller vemodet du skriver om. Själv tycker jag om novembers mjuka och dova färgskala och ljus, det innehåller en slags stillhet och förväntan som jag känner mig hemma i på något vis. Och visst är Cajsa-Stinas röst vacker! Alla små ting som förgyller tillvaron är ju alltid välkomna, själv älskar jag att sitta i mörkret med tända stearinljus och tänka ostört från sommarens krav att ständigt vara ute och igång. November är för mig eftertanken och lugnets månad efter höstens färgkaskad och innan julstöket sätter igång! Ha det gott!
GillaGillad av 1 person
Tusen tack för fin kommentar. Och visst ligger det mycket i det du skriver om novembers vackra dova färger och lugnet. Jag upplever dock att november är något tung och väldans lång. Jag är ju även rätt frysen av mig och den här råa kylan är kämpig. Det är lite jobbigt innan man liksom vänjer sig med kylan.
Inne tänder jag ljus och kryper ner under varma plädar och kikar på serier på TV vilket jag nästan aldrig gör annars. Må så gott och tack för titten 🙂 Uppskattas mycket!
GillaGilla
Tack för en stunds ljuv musik, både i bild och text. Precis så är det, vemodet kan vara vackert, nästan ännu vackrare än det ljusa glättiga som är sommar. Att lyssna på Cajsa-Stina, om än bara i tanken, tillsammans med dina ljuvliga små skogspärlor…ja, det har gjort min dag…kylan och mörkret är som bortblåst, i alla fall för en stund. Ha det underbart!
GillaGillad av 1 person
Tusen tack fina Gertie för fina ord och tankar. Tusen tack för att du kikar in och lämnar en fin kommentar. Det värmer och uppskattas massor 🙂 Ha det gott!
GillaGilla
Vackert och stämningsfullt.
GillaGillad av 1 person
Tusen tack Eva!! Tack för titt hos mig och fin kommentar 🙂
GillaGilla
Fastnade i den sista bilden… magisk! November ljus, november kyla och vemod…
Varma november hälsningar!
GillaGillad av 1 person
Men Åh tusen tack Halina! Visst är den väl lite symbolisk för November, den sista bilden. Det var åtminstone så jag kände när jag fick upp den på datorn. Det låga, varma ljuset, det vissna och den lilla lilla blomstängeln som vikit sig och nästan gått av…
Tusen tack för att du kikar in och lämnar en fin kommentar 🙂
GillaGilla
Åh, jag gillar november och jag gillar dina lågmälda mörka foton! En vemodig månad där solen saknas och man kan riktigt frossa i plädar, ylle, tända ljus, böcker, filmer och stillsamma kvällar. Längta till advent och alla juleljusen.
Tror mycket beror på att jag älskar boken Sent i november av Tove Jansson, en muminbok utan mumintroll. Sätt dig tillrätta under en varm filt och lyssna när Tove själv läser ur boken här: https://svenska.yle.fi/artikel/2011/05/27/tove-jansson-laser-ur-sent-i-november
Kram ❤
GillaGilla
Oj så vackert vemod du visar! Jag älskar dina bilder ❤
GillaGilla