Ut ur dimman för en djupdykning ner i blomsterhavet

Herre min Skapare vad tiden rusar iväg!!

Det var ju alldeles nyligen som jag klev av på morgonen och kände att min kommande 4 veckors ledighet var mer än välbehövlig. Med tanke på hur situationen varit inom sjukvården under våren så kändes det extremt välkommet. Mer välkommet än vad jag kan komma ihåg att det känts från tidigare år. Men egentligen, när jag tänker efter lite mer, så brukar det nog ändå kännas så här… Varje år 🙂 Oavsett Corona eller inte 😉 .

Ja, och nu sitter man här, semesterns sista lediga dag.

Imorgon är det åter dags att ta på sig den vita stassen. Komma tillbaka till den, så obehagliga doften av ytsprit som används på det personliga visiret mellan alla patientbesök samtidigt som man försöker få en uns av klar blick genom dimman som bildas på det sprittvättade visiret… Jag kommer dessutom att behöva preparera mig med smärtstillande efter ännu ett fall i skogen… Men om det fallet berättar jag mer om i ett annat inlägg… 

Dimman vi möttes av den där magiska morgonen på Knuthöjdsmossen är, som ni alla säkert förstår, en betydligt trevligare upplevelse mot den dimma som infinner sig bakom visiret under ett 10-timmars nattpass.

Avslutade ju mitt föregående inlägg med att jag skulle berätta om vårt möte med Guckuskon i mitt nästkommande inlägg. Ett inlägg som skulle kommit för länge sen men inte blivit av… men till slut så kommer tummen ut och…

här kommer fortsättningen på dagen, Midsommarafton 2020.

Efter den helt magiska morgonen på mossen rullade vi bilen mot torpet i Karlskoga.

Egentligen borde vi vara trötta, typ zoombies… 😉 , efter den minimala sovstunden i framsätet på bilen… Men vi gick nog på något slags reservbatteri så varför inte då passa på att beta av ännu ett naturreservat. Vi fick ju tipset av den vänlige mannen vi hade sällskap av på mossen om Guckuskon som sjöng på den sista versen, så varför inte liksom 🙂

Sagt och gjort… Det blev ett stopp i Björskogsnäs Naturreservat med målet att se och fota Guckuskon. I midsommartider (som det var när vi var där) så är det verkligen inte bara skor i naturen…

Det var stora hav av underbara blommor och ljuvlig grönska.

Tänker tillbaka…

Kommer ihåg…

alla dessa junidagar innan midsommar, när tanken kommit över en om att, vad i hela friden man ska klä stången med, när alla blommor redan blommat ut 😉 ?

Den tanken behövde vi inte ens närma oss den här fantastiska morgonen.

Midsommarafton 2020.

Naturreservatet Björskogsnäs ligger på en halvö strax söder om Grythyttan, vid sjön Torrvarpen i Hällefors kommun.

Bilen lämnas på parkeringen strax bredvid väg 205 (mellan Hällefors och Karlskoga) och sen promenerar man den sista kilometern till reservatet. En fin promenad som går över järnvägen, förbi små hus, hagar och blomsterängar.

Väl framme i reservatet kan man gå en rundslinga på 1,3 km eller bara stanna vid den charmiga och fantastiskt vackra Nymansgården som rustades upp i TV4 2015 av Ernst Kirchsteiger eller gå ner till sjön och avnjuta sin medhavda picknick ❤

Läste på Google att det, i vanliga tider, drivs en caféverksamhet vid gården, men icke detta så annorlunda 2020. Ja, och ni vet ju alla varför…

Naturreservat ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000 och jag kan verkligen rekommendera er att göra ett besök. Särskilt i juni när allt står i full blom. 

Målet var visserligen att se och fota Guckuskon men vi blev alldeles tagna av all blomsterprakt. Det var galet vackert och galet mycket blommor!!

Dimman var för länge sen borta. Temperaturen steg i raketfart av den heta sommarsolen som lyste från en klarblå himmel. Klädda för nattliga aktiviteter på mossen medförde att svetten lackade och vi blev väldigt populära hos div oönskade insekter. Läs; bromsar, flugor, mygg…

Alltså… jag menar verkligen, extremt poppis

Med risk för att bli totalt sönderbitna så fick det mesta av plaggen sitta kvar men kan ju också säga att å andra sidan var dom inte helt enkla att ta av heller… dom satt fastklistrade på kroppen av allt svett!!

Så klart!! så hittade vi den spännande Guckuskon.

Dom flesta vissna och lite ledsna men det fanns, precis som den vänlige mannen sa, en och annan som fortfarande stod i full blom. 

Efter att ha haft denna djupdykning bland Guckuskor och andra blomster så måste jag nog ändå säga att nog sjutton är Guckuskon aningens lite mer spännande i vissen form.

Det jag nyss skrev kanske inte gillas av er andra 😉

Men jag såg så mycket mer i den vissna varianten…

205,1

Jag såg små filurer, små fantasifigurer, små personligheter, som hämtade ur någon tecknad barnfilm.

Efter någon timmes djupdykning i blomsterhavet kändes det extremt skönt med en fika- och vätskepåfyllningspaus. Den pausen tillbringades på en fantastiskt vacker plats.

Klockan som vid den här tidpunkten visade på tidig förmiddag (09.00)  kändes mer som 15 med tanke på nattens tidiga aktiviteter och sömnbrist.

Inte ett endaste litet moln syntes på den vackra blå sommarhimlen. Vattnet låg som en spegel och småfåglarna sjöng upp i olika stämmor. Kändes synd att klaga på den stunden i livet. Långt bort från all C-skit och den sociala distanseringen var exemplarisk. 

Svettiga, något slitna och med en trötthet som började göra sig påmind tog vi oss runt och tillbaka. Men att bara gå utan att stanna upp för att fota är inget som existerar på våra fotorundor så det blev flera djupdykningar i grönskan. Dock blev det svårare och stånkigare för varje gång att ta sig upp. Ner gick bra men upp!! Det var som ett helt projekt!! 😉 Så för att inte riskera att behöva påkalla en lyftkran så fick det bli bilder i ståhöjd och bilder där kameran fick vara mitt öga. 

Det var verkligen inte bara blommorna som var galet vackra.

Till och med gräset och ogräset var vackert ❤ 

Sjukt nöjda över våra upplevelser och sjukt trötta begav vi oss slutligen tillbaka till torpet för ett par timmars vila. Många timmar kvarstod av Midsommarafton 2020 och en stundande middag på tu man hand väntade vid vårt lilla torp där vi inte har några krav. Bara chill och primitivt varande och en sjuhelsikes stor Rhododendronbuske…

Så tills nästa gång…

Njut av sommardagar och vårt vackra land men för fan!! Håll avstånd och tvätta händerna och har ni inte redan gjort det…

Lyssna på Eveline Jacobson, IVA-syrra och sommarpratare.

Puss ❤

21 svar till “Ut ur dimman för en djupdykning ner i blomsterhavet”

  1. Wow dimmbilden är magisk! Jag har en förkärlek till dimma på bild. Blommorna och växterna likaså förstås. Den nästa sista innan Rohdodendron är fantastisk med sitt ljus/mörker!
    Trist att semestern är slut…

    Gillad av 1 person

    1. Ja visst är det något speciellt med dimbilder! Det måste vara den där mystiska och speciella känslan den medför 🙂 Kul att du gillar den där bilden på ”gräset”. Jag tycker det är spännande att rikta kameran ner mot marken. Alltså fota växter rakt ovanifrån. Det kan bli spännande bilder. Tack!!

      Gilla

  2. Många fina blombilder! Visst är det något speciellt med guckuskorna, så annorlunda och mäktiga. Älskar även dina historier! Kan se framför mig hur ni svettiga och fulla med flygfän går där i skogen 😉

    Gillad av 1 person

    1. Haha, ja du! Det blir en del viftande med händerna samtidigt som man försöker få till bilder och hantera kamerorna. Inte undra på att man blir svettig 😉 Alltid uppskattat att du tycker om mina bilder 🙂 Det glädjer mig mycket.

      Gilla

  3. Jag är så oerhört tacksam att du och dina medsystrar jobbar med det de gör, beundrar er för allt ni får stå ut med och allt ni fixar trots att det ser ut som det gör. Tack!
    jag håller helt klar med om att vissna blommor ofta har något mer personligt över sig och mer intressant än de där perfekta i full blom. Gillar många av dessa bilder som är som en egen suggestiv värld långt bortom sjukdomar, mygg, svett och elände, en sagovärld att försvinna in i och bara vara i nuet. Magiskt! Men alltså, har du trillat igen? Det låter oroväckande, hoppas att de inte är allt frö allvarligt. Var rädd om dig och ha det så gott det går på jobbet!

    Gillad av 1 person

    1. Ja du… Måtte eländet snart vara över. Men gällande det hemska schemat vi haft så ser vi ändå ljuset i tunneln. Om allt går vägen så går vi tillbaka till våra gamla scheman i oktober. SKÖNT!! Gällande mina revben så tog det över 5 veckor innan det kändes så gott som helt bra igen. Inte kul alls men nu börjar jag bli hel och läkt 🙂
      Som du så klart förstått så är jag svag för det där lite mer abstrakta, inte helt klara, det lite mer mystiska bilderna även om det så klart blir annat också. Annars skulle det bli lite långrandigt och enahanda. Tack snälla för fin respons och kommentar!

      Gilla

  4. Helt fantastiska bilder! Jag har läst och tittat länge och väldigt noga och det kändes som om jag var med er här ute. Bilderna och texten gå så fint hand i hand. Men jag är tacksam att jag inte var med för är tämligen allergisk mot en del insektsbett.
    Guckuskon har jag aldrig sett i verkligheten och visst drog fantasin även för min del igång när jag såg dem i lite mer vissen form.
    Semestern försvinner ju i rask takt och jag önskar att du hunnit fylla på lite krafter inför kommande jobb. Ett hårt och påfrestande jobb och som kräver mycket på många sätt.
    Sommarprogrammet med Eveline Jacobsson lyssnade jag på. Så bra.

    Gillad av 1 person

    1. Tusen tack för fin respons. Visst är den vissna varianten aningens lite mer spännande. Jag tycker ju även att vissna tulpaner är väldigt vackra med sina skapelser dom formas till i vissen position.
      Så härligt att läsa att du känner dig delaktig i vår promenad. Uppskattas jättemycket. Men är du allergisk ska du vara tacksam att du inte befann dig där för usch vad dom var ettriga och envisa. Nu håller vi tummarna att hösten blir lugn för tycker mig ändå se ljuset i tunneln och om allt går vägen får vi gå tillbaka till våra scheman i oktober. Men allt hänger på Coronans spridning i samhället.
      Tack för att du kikar in och ursäkta sena svar men orken räcker inte riktigt till just nu.

      Gilla

  5. Midsommarblomster i midsommartid, den vackraste tiden på året. Så snabbt semester och sommar går, så lång vintern är. Tacksam för att ha fått vara med på dina sommarutflykter genom bilderna, tacksam för att du fått vara ledig från ditt viktiga jobb, tacksam för att du återigen står där och kämpar. Hoppas att fallet inte är alltför allvarligt, du måste vara rädd om dig!
    Visst är visset vackert, eller kan vara. Det är inte allt och alla som åldras med värdighet. Sommarpratarna har jag inte lyssnat på än. Ska absolut lyssna på Eveline och många andra. Vilken dag som helst …
    Kramar om. Igen.

    Gillad av 1 person

    1. Visst är maj, juni, midsommar… den absoluta favorittiden på året. Åtminstone i mina ögon. Och det var så fantastiskt att mötas av detta hav av blommor. En fantastisk plats att besöka så här i juni. Jag kommer absolut att åka tillbaka dit igen. Det ligger så fint vid sjön.
      Jag har inte haft ork att lyssna på alla sommarpratare men nu för tiden kan man ju via appar lyssna året om så då kan man med gott samvete spara några till den mörka och kalla vintern 🙂
      Hoppas du har härliga dagar i sommarvärmen. Stor Kram!

      Gillad av 1 person

  6. Jahajoho, här har jag missat dig med några dagar, men nu är jag här…och du, jag njuter och jag ler! Ler och känner mig behaglig, känner mig gladare än på länge och ja, visst är Guckuskon vackrare i livets slutskede!? Precis som du säger…så får man inte säga och skriva, för allt skall ju vara nyponrosefräscht…men de figurer och de uttryck man hittar hos den falnande sköna…ja, de är helt outstanding.
    Att ni hittade den sköna är väl bara att gratulera och dina bilder talar sitt eget språk…och även de andra, vilka lätt kommer i skymundan när det talas om Orkideér och rariteter.
    Tack för en stunds njutning och ta hand om dig nu när allvaret och schemat är på gång igen!
    Kram!

    Gillad av 1 person

    1. Tack snälla Gertie för fina ord! Ja, även det enklaste gräset kan var fantastiskt vackert men det faller ofta i glömska.
      Ja nu är det tillbaka in i verkligheten igen… Bara att gilla läget. Försöka åtminstone 😉
      Kram!!

      Gilla

  7. Det vare verkligen fantastiskt i år med alla blommor överallt till midsommar. Bara att njuta och plocka midsommarbuketten och även kameran fick glädjefnatt hos dig med underbart resultat! Måste vara ett av de bättre sätten att tillbringa midsommaraftons morgon på, ute i dimman och hos guckuskorna, en omedelbar belöning och fotoeufori, lycka. Ljuvligt vackra blomsterbilder och jag fastnar för en lila med knoppar, vet inte vad det är, men den tittar jag länge på och återkommer till. Och jag håller med, visset är vackert många gånger, det är mer drama hos en växt som är på väg bort. Hemma hos mig sparar jag alla blommor som varit i vas tills jag sett hur de artar sig, om det finns något spännande uttryck att föreviga. Här är det den stora bilden på den vissnande guckoskon som jag gillar extra mycket, så fladdervacker!

    Gillad av 1 person

    1. Visset är verkligen vackert. Oftast. Och jag gör som du, sparar blommor i vas för att se vad som formas under vissenheten. Kanske ett bra fotoobjekt. 🙂
      Ja du. Den här sommaren med haven av blommor lagom till midsommar… Det var något alldeles extra. Och att dessutom ha möjligheten att befinna sig på en plats som denna… Det var magi och jag kommer att åka tillbaka. Det vet jag med säkerhet. Tusen tack för fin respons!!

      Gilla

Tack för att du hälsar på och lämnar ett ord eller 2 :)