Någon brist på snö och kyla var det inte tal om under vår vecka i Klövsjö. Landskapet var magiskt, alldeles överväldigande och bedårande… som ett sagolandskap ❤
Förutom skidåkning ett par timmar nästan varje dag och långkalsongsmys i soffan med en raggsocksstickning i handen så tog vi oss ut på snöäventyr.
På veckans absolut kallaste dag, när alla medhavda ullunderställ kom till användning, när termometern visade -27° C… Ja, men då bestämde vi oss för att åka på utflykt 🙂 🙂 . Det var så galet krispigt vackert att vi helt enkelt inte kunde stanna inne och bara titta ut hela dagen och tänka att det var för kallt. Nej, nej… Vi tog kaffetermosen och kameran och åkte till Fettjeåfallet som ligger strax utanför Klövsjö. Ca 4 km från där vi bodde.
Från parkeringen är det en vandring på ca 2 km längs Fettjeån innan man når fallet. Vi trodde nog när vi begav oss av att vi skulle vara dom enda knasiga två som tog oss ut i kylan 😉 men trots denna ”något friska” januaridag så mötte vi många frostbeklädda besökare som också var där för att se Fettjeåfallet.
På sina håll låg Fettjeån öppen och skapade så oerhört vacker naturkonst så man blev alldeles tagen. Det blev inte många ord sagda under vår korta vandring. Det behövdes liksom inte. Vi kände nog båda att det vi upplevde var som balsam för själen.
Stigen leder besökarna över 2 broar, Drömmarnas bro och Kyssarnas bro. Här pratar vi romantik ❤
I skogen rådde det en absolut tystnad. Det var bara knarret från våra kängor som hördes. Stigen dit är delvis kuperad och inte alltid den enklaste att gå på men just då… Ja, då kändes den naturligt vadderade rumpan plötsligt bra att ha… 🙂 🙂
Strax innan och nedanför vattenfallet stod en familj och åt sin nygrillade korvlunch vid den fint ordnade grillplatsen. Vi hälsade trevligt, som vi alltid gör när vi möter andra på platser som denna. Möttes av en tystnad och likgiltiga blickar… Suck!! Ibland har jag så svårt att förstå andra människor. Men men… bemötande som det här får aldrig förstöra och ta bort min känsla och mina upplevelser. Så, några minuters irriterande tillåtande mutter får sedan lov att motas bort.
Både före och efter det här hade vi härliga möten och korta pratstunder på stigen med andra besökare och sådana möten gör mig så oerhört varm inombords ❤
Att fota i -27° C är inte helt enkelt. Fingrarna blir snabbt stela och bortdomnade och värken tar över. För att inte prata om tårna… Så länge man håller sig i rörelse är det inga problem men att stanna upp, om så för en ynka kort liten stund… Det är liksom ödet. Så efter vårt korta lilla fotostopp och beundran vid fallet så fick vi snabbt börja vandringen tillbaka till parkeringen igen. Tårna förblev kalla hela vägen tillbaka och den fyllda kaffetermosen fick följa med hem igen 🙂
Om det var värt det? ABSOLUT!!! Ja ni ser ju själva 🙂
Innan vi lämnade fallet såg vi något ovanligt. Något som för ett år sen var vår vardag och något naturligt, men som nu känns långt bort och sällsynt…
Våra dagar så här års är inte långa så man får verkligen ta vara på dom ljusa stunderna. Mörkret kommer fort men snön hjälper ändå till en hel del och ger känslan av lite mer ljus än dom där gråa och snöfattiga vinterdagarna. Dom vi har mer av nere i mina hemtrakter.
Det här med att fota i kyla är som sagt, inte enkelt och att kameran protesterar förstår jag också men det blev ändå några bilder och jag kände mig nöjd över dagens utflykt.
Vi hade nog båda hoppats på att fota några fåglar och visst hördes det lite fågelkvitter men inte mycket alls. Kanske hade även dom sökt sig lite värme 😉 Men en liten rackare lyckades jag få på bild. På väldigt långt håll hördes det ekande ljudet från hackspetten som välkamouflerat satt bland snötyngda grenar när vi passerade en öppen plats strax innan parkeringen.
Ni vet dom där turistbussarna man har i många städer… Hop on – Hop off 🙂
Ett par sådana turer fast i egen bil blev det för oss ett par gånger under vår vecka när vi åkte på egna små sightseeingturer.
Vår första runda var i början på veckan när vi spanade efter den perfekta platsen att besöka på kvällen/natten för att fota norrsken. Andra gången tog vi oss ut efter att ha tillbringat förmiddagen i skidbacken och vi ville ta vara på den vackra vinterdagen och solens nedgång.
Längs vägen där allt var täckt i snö passerade vi en varningsskylt som även den var täckt i snö. Jag hann precis tänka tanken – Undrar vad den varnar för?… När det rakt framför oss stod ett gäng renar och kikade på oss. För att inte skrämma livet av dom och med ett litet försök till smidighet tog jag mig sakteliga ut med kameran för att fota. Men renarna var betydligt smidigare och snabbare än vad jag var 😉 🙂 .
Under vårt sökande av norrskensplats passerade vi en bro vilket blev vårt mål och vändplats under vår andra biltur.
Det blev ett kort besök innan vi vände hemåt igen.
Norrsken ja…
Maken och jag har ju längtat och väntat på att få uppleva det i verkliga livet. Vi har sett en liten grön strimma vid horisonten för flera år sedan men det är allt och inget att skryta över. Nu hade vi sett på norrskensapparna att, om vi hade turen på vår sida, så kunde vi få uppleva det under vår vecka i Klövsjö.
Vi hade spanat in ett par platser längs vägen i skogen men bestämde oss till slut för att ta oss upp på fjället.
Bilderna ovan är under vårt rekartillfälle.
Vi var lite oroliga över ljuset från dom upplysta backarna men tänkte ge det ett försök. Och sen var det pistmaskinerna…
Vi gav oss av vid 21-tiden. Redan när vi hade parkerat bilen såg vi den gröna horisonten och kände hur det bubblade i bröstet av lycka och förväntan. Men som vi trodde så blev det inte optimalt med pistmaskinerna som lyste upp hela backen. Dock fick jag lite användning av dom när dom lyste upp dom snötäckta trädtopparna och gav mig möjligheten att fånga landskapet som bara finns i sagoböckerna. Som att kliva in i landet Narnia ❤
Vi packade ihop kameror och stativ för att flytta oss några hundra meter tillbaka på vägen och där blev vi kvar.
Till en början syntes ”bara” den gröna bågen och vi tog en mängd bilder där vi testade olika inställningar. Med en medhavd ljuskälla lyste vi upp förgrunden för att ställa skärpan. Vi har ju förstås läst på kring norrskensfoto och hur man ska gå tillväga men eftersom vi är nya på det här området så ville vi testa olika inställningar. Alla som berättar och skriver säger lite olika. Många grundinställningar är densamma men sen finns lite olika tips. Verkligen superspännande, roligt och jäkligt frustrerande… Särskilt när det inte blir den där pangbilden man så klart hoppas på 😉
Strax innan midnatt… Lagom när kroppen kändes som en stelfrusen istapp och det väntande och värmande kaffet i bilen hade kallnat i den -20° C kylan, SUCK!! och tanken på att packa ihop fanns så plötsligt…
Dansade hon förbi oss på himlen, rakt framför där vi stod
❤
Du milde!!!
Vi sa inte ett ord. Vi hamnade i någon sorts trans.
Inte sjutton kunde man väl packa ihop nu!!! Den istappsliknande känslan försvann som i ett nafs och man ville bara ha mer och mer.
Och som om vi vore i en dröm märkte vi strax därpå hur en stor lampa började lysa upp det snötäckta landskapet framför oss och varje snöklädd växtlighet skapade stora och små fantasifigurer.
Jag vet inte om förutsättningarna kan bli så mycket bättre. Jag vet heller inte om jag någonsin kommer att få uppleva något liknande. Det var något alldeles galet magiskt.
Makens 50-årsdag kunde verkligen inte ha fått ett bättre slut. En dag som började med frukost, paketöppning, skidåkning, hemmagjord pizza och som avslutades på det här fantastiska sättet
❤ ❤ ❤
Enligt norrskensapparna skulle kvällen/natten efter också kunna bjuda på norrsken synligt över Klövsjö. Kameror och stativ och nytt kaffe packades med och vi tog plats på samma ställe som natten innan. Det började bra och vi var den här kvällen långt ifrån ensamma. Det fanns uppenbarligen fler som spanat in apparna 😉
Dock dröjde det inte allt för länge innan sikten ändrades och vad vi till en början trodde var en inkommande dimma slutligen skulle visa sig vara en front med snöfall vilket så klart minimerade chansen till norrsken. Så det blev hemfärd igen. Till långkalsongsmys, kaffe och något gott i glaset.
Vi trodde för en kort stund när vi stod där uppe på fjället att det var norrsken på gång…
Men ljusskenet var allt för vitt och statiskt… Pistmaskinerna hade parkerat och tagit paus och lyste upp himlen men det var inte riktigt det vi hade som mål den där kvällen, även om det var vackert.
Efter en vecka tackade vi för oss och gav oss av hemåt. Fyllda av fina minnen från denna så oerhört vackra plats.
Tack och Hej från mig!
Och stort tack till dig som orkat ta dig ända ner hit ❤
Nu ska jag äntligen ta mig runt och hälsa på er alla goa bloggvänner för det var allt för länge sen sist. Det är så att man får skämmas men tiden och orken har inte riktigt räckt till men nu så 🙂 🙂
På återseende ❤ 🙂
Fakta: Fettjeåfallet är med sina 60 meters fallhöjd ett av vårt lands allra högsta vattenfall och områdets vackraste naturscenerier. Svårighetsgrad: Mellan
Susanne Granholm Carter 
Wow, helt magiskt vackra vinterbilder! Förstår att det var en upplevelse att få se norrsken också. Otroligt vackert!
GillaGillad av 1 person
Tusen tack!! Det var magiskt och jag hade nog önskat mig mer bilder men kylan satte stopp för allt för mycket fotograferande. Tack!!
GillaGilla
Ah den där magiska känslan. Så många kvällar jag stått ute och frysit.. Grattis ❤ Jag kan säga att min batteridrivna värmeväst var en väldigt bra investering!!
Tack för magin!!
Och det finns ingen anledning att be om ursäkt! Jag är tacksam att du delar med dig!
Kram!
GillaGillad av 1 person
Tusen tusen tack Anette ❤ Värmevästen lät väldigt intressant. Det ska jag lägga på minnet. Ja du vet hur det känns att stå ute och vänta på det där magiska som dansar förbi på himlen. Kallt som attan MEN det är SÅ värt varenda liten minut. Man ville verkligen inte åka hem 😉
Tack snälla ❤
GillaGilla
Toppenfina bilder och härlig läsning ❤
GillaGillad av 1 person
Tack snälla Helén för fina ord och för att du kikar in här och lämnar en fin kommentar ❤
GillaGilla
Oj, nu har jag nästan tappat hakan…och jag har njutit och suckat av hänförelse! Vilka underbara bilder och du talar om Narnia…kanske det eller kanske ännu bättre, din belöning efter ”skiten” och allt den förde med sig av missade fototillfällen, inte minst!?
Ja och så fick du ditt Norrsken, grattis och tack för de fina bilderna🧡, inte helt lätt att pricka in de få stunder det behagar visa sig nu för tiden, vilken lycka!
En dröm, en saga och inte minst sagofigurerna i isfallet, långnäsor och annat oknytt, fantasin slår volter och jag njuter!
Dåligt samvete får jag också! Varför då, undrar du säkert med rätta och saken är den att jag lever i ett fantastiskt snölandskap…men jag har ingen inspiration att fota, den är som bortblåst!
Så, Susanne…tusen och åter tusen TACK för att jag fick följa med på er kyliga utflykt!
Kramar och du…jag bugar och bockar🌹🌞
GillaGillad av 1 person
Tusen och åter tusen tack för att du följde med bland norrsken och ljuvliga fantasifigurer. Så många troll och andra filurer vi hade äran att möta både norrskenskvällen och vid vattenfallet. Jag kan titta tillbaka och se nya filurer som visar upp sig.
Jag behövde det här så himla mycket. Och jag kan förstå din avsaknad av inspiration för här hemma är min också lika med noll. Jag behövde byta miljö för att liksom få tillbaka suget på att fota. Nu när våren är på ingång så hoppas jag att den återkommer än mer.
Tack snälla för dina fina och härligt beskrivande ord ❤ Kram
GillaGilla
Vilket makalöst vackert och spännande vinterlandskap!! Helt fantastiska bilder från er bevisligen mycket lyckade utflykt! Norrsken har jag aldrig upplevt, måste ha varit magiskt och att dessutom fånga det hela så skickligt med kameran är naturligtvis ren lycka. Kylan, den isande kylan som går genom märg och ben, som du beskriver så bra, den är det tveksamt om jag själv skulle klara av. Nej, jag kommer aldrig få vara med om detta i verkligheten så jag tackar för att du delar med dig av era upplevelser. Bilderna är som sagt otroligt fina, många sagolika med snötyngda träd, det speciella ljuset och milda färger som mitt i allt förmedlar en slags värme medan det frusna vattenfallet känns som raka motsatsen. Att naturen är vidunderlig framkommer verkligen här och så även naturens krafter, där blir människan i jämförelse ganska så svag.
Kram och sköt om dig Susanne ❣
GillaGillad av 1 person
Hjärtligt tack Anita för fina ord, underbara och kloka tankar och härlig tolkning av mitt inlägg. Det finns dagar (ganska ofta faktiskt…) då jag tänker att jag vill bo i ständig värme (med viss variation förstås) men sen när man kommer upp i norr och får uppleva det vackra vita vinterlandskapet… När vårt vackra land visar sig från sin absolut vackraste sida… Då uppskattar jag verkligen det vi har. Men det är skillnad på kyla och kyla faktiskt. Den lite mer torra kylan som jag upplevt mer norrut är betydligt behagligare än den råa och fuktiga kylan. Den är hemsk! Det är då jag tappar lusten på att bo i ett land där man bara ska frysa.
Tusen tack för att du hälsar på och lämnar så fina ord!
Stor Kram Anita ❤
GillaGillad av 1 person
🤍💛
GillaGillad av 1 person
Wow – helt magiskt och sagolikt! Har sett norrsken norr om Stockholm, i Kiruna och i Tromsö!
GillaGillad av 1 person
Tack snälla!!! Det måste ha varit helt fantastiskt att få se norrsken i Tromsö!! Det är verkligen något jag vill uppleva någon gång 🙂 Tack!
GillaGilla
Hej Susanne! Först tusen tack för dina ord och funderingar 🙂 Blev himla glad över dina kommentarer! Fast min snölycka blev väldigt blek när jag ser hur magiskt det är hos dig hahaha! Nej då, jag är glad att se att du är på g igen efter allt elände som du beskrev på bloggen och i kommentaren, lider med dig. Jag förstår att jobba i vården är påfrestande just nu och jag önskar dig myyyycket mycket styrka!
Sagolika bilder från magiska platser, scrollar och njuter och drömmer mig bort… Tusen tack att du delar med dig.
Många styrkekramar
Halina
GillaGillad av 1 person
Tack snälla Halina!! Ja, det var verkligen välbehövligt att få komma bort och byta miljö. Och vilken miljö sen ❤
Orken fanns inte riktigt där än men det var så härligt. Jag har inte mått jättebra sista tiden heller men är under utredning. Kanske är det bara så att Coviden inte riktigt vill släppa taget. Självklart är jag smittfri men kroppen vill inte riktigt återgå till det jag var innan. Men nu ska jag prova att jobba igen och håller tummarna att det vänder och går åt rätt håll för nu väntar ju vårens ljuvliga återkomst! 🙂
Tusen tack Halina för fina ord och tankar! Det betyder massor. Kram
GillaGilla
Jag bara njuter av alla dina underbara vinterbilder. Magiskt!
GillaGillad av 1 person
Tusen tusen tack!!! Det var verkligen supervackert och magiskt!
GillaGillad av 1 person
Vilken fantastisk upplevelse! Dina bilder är magiska, och du beskriver så bra hur det var att jag riktigt känner hur ni fylldes av lyckokänsla och förundran över norrskenet! Jag måste också få uppleva det någon gång. Istapparna, de snötyngda träden, vattenfallen, vidderna… Ren magi jättefint fångat med kameran av dig! Tack för att du delar med dig!
GillaGillad av 1 person
Tusen tusen tack Annette för fina ord! Ja Sverige kan verkligen vara helt magiskt vackert! Håller verkligen tummarna att du får uppleva ett norrsken någon gång. Och jag kan lova att det ger mersmak och man vill bara ha mer och mer. Kanske är det så för att vi som bor en bit nere i landet inte har turen att se det så ofta men det är verkligen så att man blir stum av lycka.
Tusen tack för att du hälsar på här och lämnar så fina ord! Det uppskattas 🙂
GillaGillad av 1 person
Först grattis – eller vad man nu säger – till att ni tillfrisknade från Corona.
Sen grattis till de fantastiska bilderna. För mig på sörlandet otroligt exotiska vinterfotografier, såväl med som utan norrsken.
Trevligt att du kommit tillbaka!
/ Deerhunter
GillaGillad av 1 person
Tackar så hjärtligt för fina ord! Den vintern vi fick uppleva där uppe i norr är inget vi är bortskämda med söderöver och kanske därför det känns extra speciellt och magiskt. Det var som att kliva in i ett sagolandskap. Ett sagolandskap jag besökte igen i början på februari 🙂 Men nu känns det som att det räcker med snö och kyla för vårkänslorna börjar bubbla upp i kroppen och suget på att ge sig ut i skogen börjar bli väldigt stor.
Tack för att du kikar in och lämnar så fina ord!
GillaGilla
Makalöst var ordet, bedårande och underbart sagolikt. Som tagna ur Sampo Lappelill eller något liknande. Isfallsbilderna är så otroligt vackra, frusna fall är svåra att motstå. Och norrskenet. Tänk att jag bodde i norrskenstrakter, varje vinter såg vi detta vackra skådespel, men jag ägde inte ens en kamera då. Jag njuter så av alla dina fantastiska bilder från er fjällvistelse. Tack Susanne!
GillaGillad av 1 person
Tusen och åter tusen tack fina ord. Varje dag var det som att kliva ut i en saga och varje dag och kväll var det som att möta nya små filurer. Det var magiskt och ljuvligt vackert och fantasifullt. Faktum är att vi åkte tillbaka i början på februari och då med min dotter. Underbara dagar man inte ville skulle ta slut. Men när vi kom hem därifrån den andra gången så kände jag mig mätt på både snö och kyla. Nu längtar jag efter vår och underbara utflykter i naturen med kameran.
Tack snälla för att du hälsar på och lämnar en fin kommentar! Det uppskattas!!
GillaGillad av 1 person
… och det magiska lyckades du verkligen förmedla till oss betraktare. Förstår att ni hamnade i trans och glömde bort alla minusgrader och brist på fåglar.
Undra om något blogginlägg under 2021 kommer att slå detta från min förstaplats. ❤ ❤ ❤ ❤ <3. Tusen tack Susanne
GillaGillad av 1 person
Men Åhhh, Tack du fina för dina ord. SOM det värmer mitt hjärta!! Uppskattar det massor att du kikar in, läser, följer med och lämnar så fina spår här hos mig på bloggen!! TACK!! ❤
GillaGilla
Fantastiska bilder! Och jag njuter till fullo av att se dem. Norrsken har jag aldrig upplevt i verkligheten men någon gång hoppa s jag kunna få se det. Men tills dess gläds jag åt dina bilder- Vi var i Gästrikland och Högbo bruk i augusti och gjorde under hösten en ”coronasäker” resa över Ålands hav. Men i övrigt inga resor så detta att nu via dig vidga vyerna till detta vackra vinterlandskap gav mycket glädje. Stort tack!
Stockholm med omnejd har jag sett mycket av och med en del repriser. Men fint ändå.
Nu hoppas vi på vaccin och att det ska lättna.
GillaGillad av 1 person
Tusen tack för fin respons. Hoppas verkligen att du får uppleva norrsken framöver. Det är en känsla svår att beskriva. Den måste liksom upplevas på plats.
Det blir inte mycket resor här heller. Dottern i Göteborg vill jag så klart hälsa på men vi håller oss borta från de platser som drar folk och njuter av naturen istället. Nu fick vi till dom här skidresorna i år och att åka under lågsäsong är fantastiskt för det var knappt några andra där. Annars blir det mest utflykter ut i skogarna och till torpet, som även det ligger i skogen.
Tusen tack för at du hälsar på här och lämnar så fina spår 🙂 Det uppskattas!
GillaGilla
Fin berättelse från en upplevelserik vinterdag. Otroligt vackra bilder.
Och det var romantik när broarna fick sina namn sommaren 2012. Skyltarna kom dit först april 2015.
Älskar minnet och sörjer mannen som skapade och skruvade dit skyltarna med namnen vi gett broarna första gången jag var med honom till hans älskade Klövsjö.
Blir glad av att läsa när andra också besöker fallet.
/Ann-Marie
GillaGilla