Precis just så har det känts det senaste året. Jag kände att jag bara blev argare och argare och mer och mer bitter. En inte allt för angenäm känsla att bära runt på... Och ingen vill väl vara en bitterfitta. Varken hemma eller på jobbet. Till slut fick jag bara nog. Nog av allt! Jag... Continue Reading →
Toner av sommar
Nynnar på sommarvisor och lite annat smått och gott som ljuder från min lista på Spotify. Den listan jag kallar för "Visa vid vindens ängar och andra visor". En spellista som rullar lite då och då den här tiden på året. Låter ibland en tår rulla på min kind, minns tillbaka till skolavslutningar och andra... Continue Reading →
Checkat ut
Två av våra tre boenden här hemma har under våren och försommaren haft gäster. Stundtals har trafiken varit tät och intensiv och tjattret ihärdigt. Nu har den ena familjen checkat ut och tänk att vi fick vara med ❤ Lycka till på färden önskar vi Familjen Talgoxe ❤ När jag trodde att familjen lämnat vår... Continue Reading →
Från höstrusk till ljuvaste sommarkänslan
Näsan och övrig exponerad hud täcks av fräknar. Den där "grymt"-liknande färgen har äntligen lagt sig efter dom få, men ljuvligt varma och soliga dagarna vi hade för ett par veckor sen. Dagar då jag hängde i trädgården och under en välbehövlig paus, lyckades somna i solen med en ljudbok i örat. Tänk att trots... Continue Reading →
På utflykt med mini
Fikaväskan stod redo när liten Nora kom till oss i lördags morse. Solen lyste på den klarblå himlen och utflykten var planerad till vackra vitsippsdalen. Vi var långt ifrån ensamma denna vackra vårdag i maj. Men stigarna och promenadstråken är många på Åholmen så någon trängsel i naturparken brukar man inte känna av när man... Continue Reading →
Morgonmöten
Mörkret hade inte riktigt släppt taget denna tidiga och kylslagna söndagsmorgon i mitten av april när vi kom till parkeringen vid Hornborgasjön, efter att ha färdats ca 2 timmar i bil mitt i natten. Mörka siluetter av anländande tranor sågs komma inflygande och i dom uppställda husbilarna var det fortfarande mörkt. Lite småtrötta men förväntansfulla... Continue Reading →
Susanne Granholm Carter 