Ett sista andetag…

Sitter bredvid lägger min hand på din på din arm på den gula filten. Jag vet att det är nära ingen kan säga när ingen vet. ❤ Tecknen finns ibland så tydliga ibland nästan inga alls... Lyssnar till ljudet till mönstret reflekterar tänker... Ditt liv hur har det varit? Nästan hundra... så ofantligt många år. …

Torr som fnöske…

Ja, den titeln på detta första blogginlägg... känns ju passande denna dag när vi firar Internationella Klimakteriedagen. Torr som fnöske... då syftar jag väl främst på framtidens slemhinnor. Ja, alltså mina då, eftersom jag väl väntas kliva in i detta tillstånd nu när åldern uppnåtts. Men läser man på om klimakteriet så är det tydligen …