Från höstrusk till ljuvaste sommarkänslan

Näsan och övrig exponerad hud täcks av fräknar. Den där ”grymt”-liknande färgen har äntligen lagt sig efter dom få, men ljuvligt varma och soliga dagarna vi hade för ett par veckor sen. Dagar då jag hängde i trädgården och under en välbehövlig paus, lyckades somna i solen med en ljudbok i örat. Tänk att trots 50+ så är jag långt ifrån något klokare när det handlar om att inte bränna det vårbleka skinnet…

Dessvärre tog det inte många dagar innan den där sköna vår- och sommarkänslan försvann helt abrupt och yllekoftan och regnstället fick ta plats istället.

Under den gångna veckan när jag åkte till jobbet och termometern visade på +7 och regnet stod på tvärsan och dom vackra rosavita äppelblomsbladen flög omkring som små vilsna fjärilsvingar… Ja, då kan jag lova er att vårkänslan var lååångt borta. Väldigt, väldigt avlägsen skulle jag säga.

Regnkaoset här i Mälardalen blev för många en ren katastrof. Kanske var det likadant på flera platser i vårt avlånga land??

Vägarna var på sina håll svårframkomliga, om man inte valde att plocka fram båten så att säga. Åkrarna såg mer ut som risodlingar än havre- och veteodlingar och gräsmattan här hemma var som sumpmark. Våra regnmätare svämmade över och någon ljusning fanns inte i sikte.

Den där ljuvliga längtan och känslan att få dyka ner i backen och hamna i magläge bland vårens alla spirande skönheter kändes inte aktuell. Inte alls faktiskt…

Men jag har under våren, mellan alla skitvädersdagar, varit ner och dykt och förevigat en och annan skönhet.

Som dom böljande vackra oskuldsfulla vitsipporna.

Jag har vandrat i närliggande skog och fotat dom små och ljuvligt vackra blommorna, tillhörande den ätbara växten harsyra. Även kallad surklöver.

Denna ljuva och nätta lilla blomma verkar även vara ett kärt litet barn 😉 , för namnen har genom åren, varit många…

Harväppling, gökmat, värhane, göksyra, kukukål, qvällsöf, töstgräs.

Jag har vandrat och krypit i dom blå haven av blåsippor…

Och drömt mig bort bland scillornas drömlika skuggspel.

Jag har legat på klipporna på Styrsö och fotat små underverk och väderbitna skönheter.

Och som i en härlig dröm kom värmen tillbaka och helgen har bjudit oss på en ljuvlig försmak av sommaren. Man kan inte annat än njuta och tänk att jag dessutom hade turen att vara ledig 🙂

Någon fotografering har det inte hunnits med. Vi har haft en liten nattgäst och dagarna har fyllts av bus och trädgårdsfix och idag fick vi äntligen till en trädgårdsfika med nära och kära. En efterlängtad och betydelsefull stund för oss alla.

Innan helgen var jag med om ett spännande, varmt och betydelsefullt möte och samtal. En dag som jag sett fram emot och väntat på sedan september. Ett möte som för alltid kommer att finnas i mitt hjärta. Jag har det inspelat och kan gå tillbaka och lyssna när helst jag behöver och vill ❤

Tack M för mötena jag fick och tack Ebba för den fina bilden på mig och lilla mini ❤

Allt gott till er alla som hälsar på här hos mig ❤

Det värmer massor!

6 reaktioner på ”Från höstrusk till ljuvaste sommarkänslan

  1. Åh, vad jag kan känna in mycket fint mellan raderna …
    Tänk så bra det blev med en titt in till dig. 😊
    Önskar härliga sommardagar!
    Mia

    Gilla

  2. Dina bilder är så vackra och det är en njutning att se dem- Att välja en favorit kan jag inte utan det får bli alla. Var och en ab bilderna har så mycket”sitt”.
    Ja, detta med vårsolen är förrädiskt och det är lätt hänt att bränna sig. Eftersom jag är opererad fy a gånger för maligna melanom, varav ett i kinden och alla orsakade av gamla solskador så är jag extra försiktig. Det är lätt hänt att glömma och jag gör det också.Men jag glömmer. Keps och solskärm hör numer till grundutrustningen.
    Sista bilden är helt ljuvlig och jag förstår att du uppskattar de fina möten du haft. Värdefullt.
    Önskar dig nu fina dagar på alla sätt.

    Gilla

  3. Oj så många vackra foton du bjuder på! Dessa blåsippors intensiva blå färg, magiskt vackra! Spännande möte och samtal, va mysigt!
    Ha nu en skön inledning på sommaren!
    Varm Kram

    Gilla

  4. Vissa möten kan man vänta på länge och kan också stanna kvar för alltid på en speciell plats.
    Du bjuder som vanligt på en underbar kavalkad av fina bilder men den allra finaste är på dig och din nattgäst. Helt klart.
    Kram, Bosse
    Ps. Men lilla Susanne. Du får inte sova utomhus i stark sol. 😉

    Gilla

  5. Härliga bilder på sipporna, både de vita och de blå 🙂
    Vissa möten fastnar särskilt. Jag kommer att tänka på tre under det senaste året.
    I november 2020 var jag och min sambo i Stockholm, besökte min son och hans fru och fick i samband med min födelsedag veta att de väntade sitt första barn. Det slumpade sig så att vi kom till Stockholm samma dag som de skärpte restriktionerna pga covid. Inte så bra tajming, men men …..
    Nästa gång vi träffades var i samband med min sons födelsedag i maj 2021. De hade nyligen flyttat till Göteborg. Jag och sambon hade hunnit bli vaccinerade mot covid. Förlossningen beräknades till den 4 juni och fostret hade börjat förbereda sig.
    Och nu för en vecka sedan, efter några veckors rundresa norröver i landet, kom vi på nytt till Göteborg och fick för första gången träffa lilla Isabelle, som föddes en vecka efter beräknad tid. Allt hade gått bra. Ett nytt liv. Ett nytt underverk. Och förhoppningar om att covid ska kunna ”fasas ut”.
    Som sagt, tre möten som fastnat särskilt 🙂

    Gilla

Lämna ett svar till Ditte Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s