Termometern i bilen på väg hem från min träff med en hälsoutvecklare på regionen, visade på +11. Inte sjutton kan man väl sitta inne då, med risk för att fastna i soffan... Nej nej... Slängde i mig den uppvärmda lunchen och tog mig snabbt ut med kameran. Himlen var i det stora hela klarblå, vinden …
På granens böjda topp…
I den vackra kvällssolen, satt den där, som en liten chokladkokosboll, en fluffig liten go'bit i nyanser av ljust och mörkt. Lika snabbt som vi fick syn på den, lika snabbt försvann den och kvar blev en svajande grantopp, nu några barr fattigare... Misstänker att det var hackspetten som låg bakom flykten när den svepte …
Susanne Granholm Carter 