Populärt tillhåll en solig vårdag

Tittar ut genom mitt fönster.

Det är grått. Och mörkt.

Steglitsen och bofinken som kommit på besök till vårt buffébord försöker hålla balansen på äppelkvistarna som svajar i den kyliga vårvinden.

För bara en vecka sedan kändes det som att våren var på gång.

Solen lyste på en klarblå himmel och termometern skvallrade om skön och efterlängtad värme.

Fjärilsparet dansade kvickt förbi husknuten om och om igen.

En gigantisk superhumla flög tungt och långsamt över gräsmatta och buskar. Landade på en krokus som vippade nedåt av dess tyngd och humlan fick sig plötsligt ett eget litet kryp-in 😉

Från min trapp där jag satt i solen och njöt av en kopp kaffe-på-maten, hörde jag ett dovt och ihållande, surrande, skönt ljud…

I min lilla lilla dunge av krokus vimlade det av bin. Jag försökte räkna dom vilket inte var enkelt men kom lätt upp i ca 30 stycken. Bin som med nöd och näppe lyckades hålla sig i luften, tyngda av sina pollentäckta små ben. Det här är verkligen ren och skär lycka ❤

Nu en vecka senare ligger krokusarna utslagna på gräsmattan och faktiskt så ser dom lite ledsna och molokna ut. Blomningen är över för i år.

I lördags kände vi suget av att komma ut i naturen igen. Vädret såg helt okej ut så vi bestämde oss för att besöka Fermansbo urskog igen. En plats vi besökt många gånger förut. Senast i höstas när vi träffade på mannen som letade efter sin jakthund som sprungit bort. (Läs här) Den gången höll vi oss i närheten av parkeringen. I lördags bestämde vi oss för att ta hela rundan på 5 km. Den första och sista delen är lättvandrad i lummig grön gammelskog. Men den delen som återöppnades för ett par år sedan efter den stora skogsbranden… Den är bitvis lite besvärlig och kräver lite uppmärksamhet och koncentration. 

Förra gången vi tog oss runt hela rundan var för ett par år sedan med dottern och hennes sambo. Vi hade, osmart och totalt ogenomtänkt, valt att besöka skogen på sommarens absolut varmaste dag. Kan än idag komma ihåg hur hett och jobbigt det var och jag kan även höra dotterns jubel när vi äntligen nådde fikaplatsen och kunde äta vår medhavda frukost. Typ nästan så var känslan även i lördags…

Såg vi några vårtecken då??

Myrorna har vaknat och ser ut att ha bråda dagar liksom spindlarna, flugorna och myggen.

En vinbärsfuks satt lugnt och skönt och värmde sig i den ljuva vårsolen som kikade fram på eftermiddagen.

Några större fågelkörer var det inte i skogen under vår promenad men en och annan aria kunde höras inifrån grenar och sly. Vårblommorna lös med sin frånvaro och naturen kändes fortfarande lite naken och blek.

Istället för att åka raka vägen hem tog vi en omväg för att se om vi kunde hitta andra vårtecken och kanske höra en och annan uggla. Men även i uggleland var det tyst. Kanske att det var lite för tidigt på eftermiddagen men det blir med all säkerhet, nya besök framöver för att se om vi även i år får se slagugglan med familj.

Innan vi beslutade oss för att åka hemåt fick jag syn på den vackra men giftiga Tibasten stå i blom bland det torra fjolårsgräset. 

Tog några bilder och trots att minneskorten innehöll väldigt få bilder efter den här dagen så kände vi oss ändå härligt nöjda med vår utflykt och naturupplevelse. Att vistas i naturen behöver inte alltid enbart vara fokuserat på fotografering. Det är så mycket annat man får av att vara nära naturen.

❤ ❤ ❤

Vi ser redan fram emot nästa utflykt. Får se vart den bär av…

Tills dess önskar jag er fina dagar och på återseende ❤

5 reaktioner på ”Populärt tillhåll en solig vårdag

  1. Det är alltid en njutning av att besöka din blogg. ❤ Kombinationen av de förträffliga fotona och den personliga texten, som får besökare/läsaren att känna sig välkommen, gifter sig. Inte så smart att välja… eller råka ut för sommarens varmaste dag. Vilka vackra blommor tibasten har. 🙂

    Jag kom att tänka på dig när jag igår kväll satt och bläddrade i en fotobok från en trakt som vi bott i, Bjärehalvön. Kul att återse gamla platser. Men de stora fotona var ofta gryniga och inte alltid så väl valda. Det var någonstans där jag tänkte på dig. Sedan hände det som ofta händer när mina tankar får vandra fritt. Till slut grenade de ut sig åt olika håll. Lite ryckiga ”stolpord”. Hon skulle kunna göra/ge ut fantastiska fotoböcker med personlig text. Både över natur, fåglar, smådjur m.m. Mina tankar fladdrade iväg till att jobbar hon inte inom vården? Undra var hennes man jobbar? Gotland borde vara idealiskt med sina över 150 naturreservat av skiftande karaktär. Ett rikt fågelliv på flera lokaler. En fantastisk ö med många möjligheter och aldrig långt att köra bil. Ni kunde gjort det vi gjort. Min gamla dröm om att bo på en ö i minst ett år. Det kan vara många som läser det här. Till och med sådana som jag inte vill ska läsa mina privata ord. Därför stoppar jag tvärt. Den personliga karamellen kan du suga på. Eller behålla papperet på. 😉
    Påskkram

    Gilla

  2. Så fantastiskt vackra bilder på bina och krokusarna. Man ser t.o.m på en bild hur det glittrar lite i biets vingar. Så vackert!
    Att vara i naturen, med eller utan kamera, är verkligen en lisa för själen. Jag mår som allra bäst då 🙂
    Tibasten är verkligen vacker, härlig färg på blommorna.
    Ha det fint!

    Gilla

Tack för att du hälsar på och lämnar ett ord eller 2 :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s